Skolkonferens i Sydney, för kompletterande svenskundervisning i Asien och Oceanien
Jag har precis landat hemma efter underbara, lärorika och trevliga konferensdagar i Sydney. Kontrasten att komma från ett vackert höstlikt Sydney till värmebölja i Kuala Lumpur var överväldigande och påtaglig. Sydney har under dessa dagar bjudit på strålande sol, klarblå himmel och med en dagstemperatur på runt 20 grader. Först sista dagen kom regnet, något som jag såg som ett tecken på att det var dags att åka hem.
Konferensen började fredagen den 5 maj klockan 18 med att vi samlades utanför hotell Mercure Sydney, för att träffa Brendan Kerin, en stolt aboriginsk man med kulturella band som sträcker sig över stammarna Arrernte, Alice Spring och Barkindji, längs Murrayfloden. Brendan utförde en rökcermoni, “ Welcome to Country” för att rensa utrymmet inför konferensen. Ceremonin används av urbefolkningen bland annat för firanden och är ett uttryck för välsignelse, som erbjuder en säker passage och skydd till besökaren. Detta gjordes för att ge sitt samtycke till konferensen som äger rum på Gadigals traditionella marker.
Kvällen avslutades med mingel, där vi fick lära känna varandra och testa vår kunskaper bland annat i svenska landskapsdjur och ABBA låtar.
Tidigt på lördagsmorgonen var det dags för själen att få sitt. Dagen startades med Sun-rise Yoga tillsammans med Sara Stigson McAllister.
Klockan 8.30 var det sedan dags att sparka igång lördagens program. Det inleddes med att vi pratade om konferensens mål och belyste det Aboriginska ramverket för social och emotionell hälsa samt det samiska synsättet på hälsa och välmående.
Efter den inledningen, var det dags att lyssna till Per-Olov Ottosson från Skolverket som pratade om kompletterande svenskundervisning. Som följdes av Annika Simonsson och Denise Jiminez Norrestad, som guidade oss om vad SUF, Svensk Utlandsundervisnings Förening, är och vad de gör. Vi fick även veta att alla SUF medlemmar har möjlighet att använda Polylino, ett verktyg för att främja elevers läsengagemang. Stafettpinnen lämnas därefter över till Lars Bergman från Sverigekontakt. Han berättade om Sverigekontakt och dess arbete, samt vilka möjligheter det finns för våra svenska utlandsboende barn att komma hem under sommaren för att förbättra sina svenskkunskaper. Han uppmanade oss alla att söka de stipendier som finns för att på olika sätt motivera barnen.
Efter denna lärorika och informativa morgon fick vi digitalt träffa Joseph Lo Bianco som pratade om det svenska språket och att det krävs ett aktivt arbete med att hålla språket levande när man bor i ett land där språket inte talas av alla, kanske inte ens av alla i sin egen familj.
Sedan var det dags för Bo Ralph att lära oss om; vad är en Akademi, vad gör Svenska Akademien och hur många Akademier vi har i Sverige. Vi fick även några goda skratt till hur fel grammatiskt det kan bli när vi uttrycker oss.
Vi fortsatte dagen med Anna Hannesdóttir, som tog oss med på en resa genom de olika språklimatiska reformer som svenska språket gjort under 1900-talet och fram till nu. Det brukar ju sägas att tiden går fort när man har kul. Något som verkligen stämmer på denna konferens. Helt plötsligt var vi framme vid lördagens sista talare. Det var dags för Janica Nordström som visade på hur man engagerar elever i klassrummet. Hon visade på flera sätt som kan underlätta för elever att förstå vad det är de läser.
Dagen avslutades med en underbar middag med många trevliga samtal och en svensk inspirerad musiklista som vi alla bidragit till. Efter en lång och intressant dag med mycket intryck och ny kunskap, var det nog många med mig som somnade gott.
Efter några timmars sömn var det dags för konferensens sista dag. Vi träffades kl 8.45 för fotografering. Det var ingen lätt uppgift för fotografen att få med alla på bild, men trägen vinner och till slut fick vi till det.
Konferensens sista del bestod av olika workshop, där vi fick svar på flera av de frågor som vi, våra elever och deras föräldrar har. Vi fick även vägledning i hur vi ska göra i vissa frågor och svar på allmänna frågor om kompletterande svenskundervisning. En del av de frågor som togs upp var; vad krävs för att jag ska kunna läsa på gymnasiet eller universitet i Sverige, hur undervisar man online, hur och var kan man söka stipendier till skolan. Listan på nyttigheter som vi fick med oss kan göras lång.
Konferensen har varit väldigt lärorik och den har skickat med mig många tankar, funderingar och reflektioner för oss på svenska skolan i Kuala Lumpur, att jobba vidare med. För oss som är en mindre skola har det varit väldigt bra och nyttigt att höra och ta del av hur andra skolor arbetar och tänker. Hur de motiverar sina elever och hur de lyckas att utmana varje enskild elev att utvecklas utifrån den nivå som de befinner sig på.
För mig har konferensen inneburit ny kunskap, dels om det svenska språket men även viktiga verktyg för att hjälpa våra elever att förstå-, och att hålla språket levande. Konferensen har även tagit mig med på en resa där jag har fått besöka den australiska urbefolkningens traditioner och erbjudits möjlighet att rensa både kropp och själ. Jag har fått lyssna på intressanta föreläsningar, där vikten av att använda ett språk för att det ska vara levande och bestå belysts. Jag har haft äran att lyssna på flera personer som ägnat sitt liv åt det svenska språket på olika sätt. Jag har även fått träffa de människor som på olika sätt arbetar i bakgrunden för att vi ska kunna fortsätta med vår kompletterande svenskundervisning ute i världen. Alla talare har varit väldigt kompetenta i sitt ämne vilket gjort dem intressanta att lyssna till.
Med detta vill jag avsluta och TACKA alla underbara människor som lagt ner sin själ i att arrangera och göra denna konferens möjlig.
Linda Tinaeus, kassör i Svenska skolan Kuala Lumpur och ordförande i SWEA Kuala Lumpur